Forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin leder till många upptäckter som direkt bidrar till samhällsutvecklingen i form av bättre produkter och nya behandlingar. Dessutom erhålls kontinuerligt nya forskningsresultat som bidrar till långsiktig kunskapsuppbyggnad. I denna serie presenteras exempel på intressanta aktuella forskningsteman inom ovannämnda områden.
12/2: Vad förhistoriskt DNA kan lära oss om mammutar
Nya genetiska metoder gör det möjligt att följa evolutionära förändringar över en miljon år tillbaka. Hur kunde mammutar anpassa sig till de extrema förhållandena i Arktis? Varför försvann mammutarna?
Föreläsare Love Dalén, professor i zoologi, Stockholms universitet
19/2: Klimatsmart kemi OBS! INSTÄLLT. Nytt datum meddelas senare.
Hur man med nya kemiska verktyg kan utnyttja restprodukter från hav, skogsbruk och jordbruk (till exempel halm och spannmålsskal) för att få nya material eller byggstenar till kemiindustrin, bland annat till läkemedel och hudvård.
Föreläsare Helena Lundberg, docent i organisk kemi, Kungliga Tekniska högskolan
26/2: Vår tarmflora på gott och ont
Tarmfloran spelar en avgörande roll för vår hälsa, bland annat för hur matsmältning och immunförsvar fungerar. Sammansättningen av tarmfloran påverkas i hög grad av vad vi äter. Hur kan tarmfloran optimeras?
Föreläsare Peter Benno, medicine doktor, specialist i gastroenterologi, Karolinska institutet
5/3: Nanobioteknik – nya metoder att föra in läkemedel i kroppen
Ett tvärvetenskapligt angreppssätt tillämpas för att utveckla metoder att föra in läkemedel i kroppen och det kan resultera i nästa generation av skräddarsydda lipid-nano-partiklar med bättre egenskaper.
Föreläsare Hanna Barriga, docent i nanobioteknik, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska institutet
12/3: När robotar rör vid oss
Om hur kroppsnära robotik av mjuka material kan göra vår vardag både säkrare och mer bekväm – och varför framtidens teknik kanske kommer att kunna kännas på våra kroppar lika mycket som den syns.
Föreläsare Kristina Höök, professor i interaktionsdesign, Kungliga Tekniska högskolan
19/3: Proteiner i 3D – från röntgenkristallografi till Alphafold
Funktionen hos ett protein bestäms av dess 3D- struktur. Kartläggning av proteinstrukturer ger möjlighet att skapa nya läkemedel, vacciner och biomaterial, samt designa nya proteiner av olika slag.
Föreläsare Gunnar von Heijne, professor i teoretisk kemi, Stockholms universitet
Programansvarig Inger Florin
Tid och form Inspelningar av föreläsningarna som blir tillgängliga tre arbetsdagar efter angivet föreläsningsdatum. Länk publiceras på hemsidan under Mina sidor. Du kan se och höra föreläsningarna t.o.m. två veckor efter avslutad kurs.
Avgift 770 kr. Avgiften avser endast inspelning – ej föreläsningar ”på plats”.Ingen karta tillgänglig för detta arrangemang.