Sök arrangemang

Höjdpunkter i den matematiska fysiken (Dubblerad)

När de teoretiska fysikerna skulle försöka bringa reda i resultaten från nya förbluffande observationer och experiment måste de samtidigt upptäcka och introducera helt nya matematiska metoder. Den matematiska fysiken har vuxit fram i ett långvarigt och oavslutat växelspel mellan fysikaliska teorier och ny revolutionerande matematik. Stora delar av föreläsningarna är populärvetenskapliga men mycket växer också fram som formler på whiteboard.

Innehåll

31/3: Newton förklarar Keplers tre lagar för planetbanorna

Tycho Brahes observationer på ön Ven i Öresund gjorde att Johannes Kepler kunde räkna fram sina tre berömda lagar. Isaac Newton kunde senare för- klara dem med sin gravitationslag och sin nyfunna fluxionskalkyl.

 

7/4: Blixt och dunder – vågor i olika form

Från Pythagoras svängande harmoniska strängar till en av den teoretiska fysikens viktigaste partiella differentialekvationer: vågekvationen, som upptäcktes av bland andra Daniel Bernoulli och Leonhard Euler.

 

14/4: Lagrange mekanik och Hamiltons ekvationer gör underverk för vågrörelseläran

Joseph-Louis Lagrange och William Rowan Hamilton omformulerade Newtons rörelseekvationer så att fysikerna kunde förstå allt fler fysikaliska fenomen. Vi tittar på några enkla exempel.

 

21/4: Maxwell inser att ljuset är en elektromagnetisk vågrörelse i rummet

Skotten James Clerk Maxwell sammanfattade resultat av bland andra Ampère, Gauss, Ørsted och Faraday i sina berömda ekvationer. De möjliggjorde i förlängningen hela vårt moderna samhälle med allt från radiosändningar till mikrovågsugnar.

 

28/4: Albert Einstein revolutionerade fysiken med två olika relativitetsteorier

Maxwells ekvationer ledde fram till den speciella relativitetsteorin. Einsteins Gedankenexperimente ledde honom till den allmänna relativitetsteorin, men då behövde han lära sig mer matematik.

 

5/5: Består ljuset av vågor eller små partiklar? Kvantmekaniken svarar: både och

Niels Bohr och Werner Heisenberg lade grunden för kvantmekaniken, som i dag uttrycks och uttolkas genom Schrödingers vågekvation och genom sannolikhetslära.

 

Föreläsare Jockum Aniansson, teknologie doktor i matematik, Kungliga Tekniska högskolan

Programansvarig Harry Leino

Tid Sex tisdagar kl. 15.15–17.00. Start 31/3

Lokal Hagagatan 1, 2 tr, rum Cambridge

Fakta

  • Arrangemangsnummer 261355
  • Tillfällen 31 mars 2026 | 15:15-17:00 07 april 2026 | 15:15-17:00 14 april 2026 | 15:15-17:00 21 april 2026 | 15:15-17:00 28 april 2026 | 15:15-17:00 05 maj 2026 | 15:15-17:00
  • Pris 820 kr
  • Platser kvar Ja
  • Lokal Senioruniversitetet
    Rum rum Cambridge (plan 2)
    Adress Hagagatan 1

Genvägar