Föreläsningsserien behandlar den högkultur som fanns i Aten under 400-talet före vår tideräkning (f.Kr.). Den behandlar det demokratiska systemet och Atens rika kultur, till exempel templen på Akropolis, teatern och filosofin. Atens relation till andra stater presenteras, till exempel Perserkrigen, konflikten med Sparta och Atens imperialism. Slutligen tas arvet efter Aten upp. Hur kommer det sig att vi betraktar det klassiska Aten som antikens fixpunkt?
14/4: Demokratins framväxt
Den politiska utvecklingen i Aten och Grekland fram till 500 f.Kr.
21/4: Atens tidiga demokrati
Här behandlas den politiska utvecklingen i Aten som leder fram till demokratin, men även Perserkrigen och demokratin under cirka 500–480 f.Kr.
28/4: Demokratins begränsningar
Endast Atens medborgare hade fulla demokratiska rättigheter. De styrde över andra sociala grupper och andra medlemsstater i en försvarsallians.
5/5: Demokratisk kultur
Atens rika kulturliv belyses; templen på Akropolis, teatern, filosofin och andra kulturyttringar.
12/5: Konflikten med Sparta
400-talet f.v.t. präglas av den långvariga konflikten mellan Aten och Sparta, som kulminerar med det Peloponnesiska kriget 431–404 f.Kr.
19/5: Arvet efter Aten
I dag betraktar vi det klassiska Aten som antikens höjdpunkt. Denna uppfattning etablerades i början av 1800-talet. Hur kommer det sig? Varför fascineras vi av Aten?
Föreläsare Johannes Siapkas, docent i Antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet
Programansvarig Ingela Karlsson
Tid Sex tisdagar kl. 10.00–11.45. Start 14/4
Lokal Hagagatan 1, 2 tr, rum Cambridge