182410 På forskningsfronten – mycket nytt
På forskningsfronten – mycket nytt
Inom den naturvetenskapliga och tekniska forskningen görs hela tiden framsteg. Många av dessa bidrar till långsiktig kunskapsupp byggnad, men har inga omedelbara implikationer för gemene man. Andra kan omgående bidra till samhällsutvecklingen i form av bättre beslutsunderlag eller nya och bättre produkter. Vi ger exempel från några spännande områden på vad som är aktuellt inom forskningen just nu.
8/11 Genetiska likheter mellan däggdjur och människor – en nyckel till människans sjukdomar
När vi ser vilka delar av arvsmassan som är lika hos många olika däggdjur, kan vi också förstå vad som är viktigt i människans arvsmassa. Jämförelserna har varit avgörande för att finna de signaler som gör att olika gener slås på och av i en cell. De flesta sjukdomsmutationerna kommer nämligen att ligga i de delar som är lika hos alla däggdjur. Hunden och människan får dessutom samma sjukdomar och delar ofta genetiska sjukdomsmekanismer.
Föreläsare Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, Uppsala universitet och Broad Institute, Cambridge, Massachusetts, USA
15/11 Energimaterial – material som hjälper oss att lagra, omvandla eller distribuera energi
Termoelektriska material omvandlar en temperaturskillnad direkt till en elektrisk spänning – utan rörliga delar. Termoelektrika är dock inte särskilt effektiva, men den låga verkningsgraden är inget problem, när den termiska gradienten kommer från spillvärme och alltså är gratis. Effekten kan också köras baklänges och användas för kylning.
Föreläsare Sven Lidin, professor vid Centrum för analys och syntes, Lunds universitet
22/11 Kvantdatorn – en dator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer
En klassisk dator hanterar information binärt, den grundläggande enheten är en bit – ett elektroniskt minne – som kan ha värdet ett eller noll. I en kvantdator lagras och processas information i kvantbitar eller qubits. En sådan kan också ha värdet ett eller noll – men även ett och noll samtidigt.
Föreläsare Per Delsing, professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, avdelningen kvantteknologi, Chalmers tekniska högskola
29/11 Är fusionsforskningen på väg mot ett genombrott?
Dagens kärnkraft bygger på den nukleära fissionsprocessen, där en tung kärna splittras i lättare, och energi frigörs på grund av den förändrade massan, men vi får också radioaktivt avfall som måste lagras under lång tid. Om vi i stället använder oss av fusionsprocessen, får vi på samma sätt ett stort energiutbyte, men inget långlivat radioaktivt avfall.
Föreläsare Elisabeth Rachlew, professor emerita i fysik, Kungliga Tekniska högskolan
6/12 Att ”se” livet på molekylär nivå – kryoelektronmikroskopi
Inom livsvetenskaperna är det molekylära perspektivet centralt. För att förstå molekylerna i vår kropp måste vi veta hur de ser ut. En teknik för att avbilda biomolekyler ner till atomnivån, en teknik som belönades med Nobelpriset i kemi år 2017, är kryoelektronmikroskopi. Hur fungerar den och vad kan den lära oss om cellens inre liv?
Föreläsare Gunnar von Heijne, professor vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet
Programansvarig Ingvar Isfeldt
Tid Fem torsdagar kl. 14.15–16.00: 8/11–6/12
Lokal Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41
Avgift 550 kr
Arrangemang nummer 182410
182360 Evolution, genetik, medicin 
182370 Stora ögonblick i matematikens tidiga historia 
182380 Vetenskap och teknik i samhället – vem styr vart? 
182390 Naturens byggstenar – atomerna 
182400 Aktuell matematik – från talet pi till superdatorer 
182410 På forskningsfronten – mycket nytt 
182420 Östersjön – finns det bot för ett sjukt hav? 