Tillbaka

På forskningsfronten – mycket nytt

På forskningsfronten – mycket nytt

Inom den naturvetenskapliga och tekniska forskningen görs hela tiden framsteg. Många av dessa bidrar till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden, men har inga omedelbara implikationer för gemene man. Andra åter kan omgående bidra till samhällsutvecklingen i form av bättre beslutsunderlag eller nya och bättre produkter. I denna föreläsningsserie ges exempel från några spännande områden på vad som är aktuellt inom forskningen just nu.

 

9/11 Ett nytt fönster har öppnats för studier av extremt energirik strålning från rymden

Massiva stjärnor exploderar slutligen som supernovor. Då kastas stjärnornas yttre höljen ut, men lämnar kvar kompakta kroppar, svarta hål eller neutronstjärnor. Extremt energirik röntgen- och gammastrålning sänds ut från omgivande gas. Från en ny typ av röntgenteleskop, som utvecklats vid KTH, har två sådana röntgenkällor studerats. Teleskopet flyger med en ballong, stor som Globen. Hur gick flygningen till, och vad har vi lärt oss?

Föreläsare Mark Pearce, professor i astropartikelfysik, Kungliga Tekniska högskolan

 

16/11 Vad kan man åstadkomma med genkniven CRISPR/Cas9 – och kommer man att få tillstånd till det?

Genkniven innebär mer precis och pålitlig teknik för att påverka DNA-strängar i cellkärnor. Den kan användas för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer. Växter som av lagen klassificeras som ”genetiskt modifierade” omgärdas av ett omfattande regelverk, medan växter som inte gör det tillåts helt utan restriktioner. CRISPR/Cas9 utmanar grunden för denna distinktion, och detta har lett till ett ”legalt limbo” för EU att brottas med.

Föreläsare Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi, Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet

 

23/11 Robotar och artificiell intelligens – vem väntar runt hörnet?

Är det en kuslig framtidsvision eller en nödvändighet att robotar en dag kanske tar hand om de äldre? Helt nyligen har robotar börjat ta de första stegen in i hem och sjukhus. Trots detta har de inte lyckats motsvara de högt ställda förväntningarna från 1950- och 60-talen. Då var den allmänna meningen, hos vetenskapsmän och ingenjörer såväl som hos allmänheten, att vi vid millennieskiftet skulle ha intelligenta robotar som betjänter, vänner eller kolleger.

Föreläsare Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi, Kungliga Tekniska högskolan

 

30/11 Interaktionen mellan kropp och teknik

Det finns en oro bland människor för modern teknik. Många anser att den hamnar mellan oss själva och omvärlden – att vi blir avskärmade. På samma sätt som en hammare kan vara skön att hålla i och bli en förlängning av kroppen, borde vi kunna skapa skön digital teknik. Den ska fungera som en förlängning av oss själva. Vad vi människor längtar efter är de prylar som gör att vi kan vara med i, och vara en del av, den verkliga världen.

Föreläsare Kristina Höök, professor i interaktionsdesign, Kungliga Tekniska högskolan

 

7/12 Visst klarar vi omställningen till förnybart till 2050!

En av de viktigaste framtidsfrågorna är hur vi ska klara klimatutmaningen och bygga ett hållbart samhälle, samtidigt som vi måste lösa vårt behov av energi. Vi är mitt uppe i en omstrukturering av energisystemet, där el från förnybara energikällor kommer att betyda allt mer, och detta fordrar ett nytt tankesätt med helhetssyn som utgångspunkt.

Föreläsare Gunnar Fredriksson, fil.dr, senior adviser, Energiföretagen Sverige

 

Programansvarig Ingvar Isfeldt

Tid Fem torsdagar kl. 12.00–13.45: 9/11–7/12

Lokal Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41

Avgift 500 kr

Arrangemang nummer 350

Arrangemangsinformation

  • Startdatum: 2017-11-09
  • Slutdatum: 2017-12-07
  • Tid: 12:00 - 13:45
  • Plats: ABF-huset
  • Address: Sveavägen 41, 11183 Stockholm
  • Avgift: 500 kr
  • Arrangemangsnr: 350
  • Platser kvar: Ja

Karta

På senioruniversitetet.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Ok