Tillbaka

Matematikens historia

Matematikens historia

Mycket av dagens matematik har sitt ursprung igrekernas geometri, irrationella tal och kägelsnitten. Det går en röd tråd från denna matematik, som skapades för tusentals år sedan, till 1600-talets analytiska geometri och vidare via Isaac Newtons mekanik och differential- och integralkalkyl fram till dagens teorier för ljus, ljud och elektriska apparater.

 

9/11 Geometri och logik – den grekiska guldåldern

Om Euklides Elementa, om Apollonios teori om kägelsnitten, som kom till användning efter nästan två tusen år när Johannes Kepler visade att jordens bana är ellipsformad, samt om den oroväckande upptäckten av tal som inte kan skrivas som kvoten av två hela tal.

 

16/11 Algebra – att räkna med bokstäver

Vägen till algebrans effektiva symbolspråk och metoder att lösa problem har varit lång och mödosam. Här berättas om den arabiske matematikern al-Khwarizmi (800-talet), de indiska siffrorna, René Descartes koordinatsystem samt något om den moderna algebran – ett viktigt hjälpmedel i både matematik och andra vetenskaper.

 

23/11 Naturens ekvationer eller rörelsens matematik

På 1600-talet skapade matematikerna Isaac Newton och Gottfried Wilhelm Leibniz differential- och integralkalkylen, vilken är matematikens språk för kontinuerliga förändringar, dvs. fenomen liknande en planets rörelse kring solen, en vätskas rörelse eller arbetet som en cyklist utför.

 

30/11 Den matematiska analysen utvecklas och nya grenar inom matematiken växer fram

När sambandet mellan derivata och integral upptäcktes föddes den matematiska analysen. Denna utvecklades med stor entusiasm av klanen Bernoulli på 1700-talet. Deras samtida, Leonard Euler, kan kallas ”matematikens Mozart”. Han var sprudlande idérik och produktiv, bl.a. inom kombinatorik och topologi.

 

7/12 ”Naturligtvis har vi hört talas om Beethoven, men vem är den där Gauss?”

Citatet av forskaren och författaren C P Snow är högst giltigt. För när hör vi egentligen talas om matematiker? På 1800-talet verkade bl.a. Carl Friedrich Gauss, ”Matematikens konung”, och Bernhard Riemann. Deras icke-euklidiska geometri använde Albert Einstein i sin relativitetsteori.

 

14/12 Arbetar snabbt, glömmer inget, lagrar stora mängder data, gör precis som vi säger – och gör det rätt

Datorerna ger tidigare oanade möjligheter att utföra komplicerade beräkningar och behandla stora mängder data. Några av de viktigaste forskningsområdena inom dagens matematik är att finna effektiva algoritmer för beräkningar och att utveckla metoder för att programmera datorerna.

 

Föreläsare Jockum Aniansson, tekn. dr, Kungliga Tekniska högskolan

Programansvarig Kristin Dahl

Tid Sex torsdagar kl. 14.30–16.15: 9/11–14/12

Lokal Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41

Avgift 550 kronor

Arrangemang nummer 360

Arrangemangsinformation

  • Startdatum: 2017-11-09
  • Slutdatum: 2017-12-14
  • Tid: 14:30 - 16:15
  • Plats: ABF-huset
  • Address: Sveavägen 41, 11183 Stockholm
  • Avgift: 550 kr
  • Arrangemangsnr: 360
  • Platser kvar: Ja

Karta

På senioruniversitetet.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Ok