Idéhistoria handlar om tänkandets historia från antiken till vår egen tid; föreställningar om världen och kosmos, naturen och kulturen, etiken och politiken. Genom att studera idéhistoria får vi perspektiv på den världsbild vi har i dag.
Kursens fjärde termin spårar 1900-talets idéhistoriska linjer från 1900 fram till nutiden, inklusive: högerns och vänsterns ideologier; fysikens och biologins genombrott; sociologins och psykologins framväxt; den språkliga vändningen inom filosofi och kritisk teori; positivismens sammanbrott; efterkrigstidens befrielseprojekt; den digitala revolutionen; strukturalismen och poststrukturalismen.
Grundkurs: 30 poäng. Moment 4:4.
Momentet motsvarar 7,5 högskolepoäng.
Litteraturen innefattar främst fortsättningen i böcker som ingått i tidigare delkurser.
Nya deltagare är välkomna.
Kursledare Carl-Michael Edenborg, fil.dr, Stockholms universitet, cmedenborg@gmail.com
Tid Åtta onsdagar kl. 14.00–16.30: 5/3–23/4
Lokal Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41
Avgift 1600 kr. Avgiften avser deltagande på plats samt filminspelning.
Litteratur Se nedan
Det görs även filminspelningar av föreläsningarna som blir tillgängliga tre arbetsdagar efter angivet föreläsningsdatum. Länk publiceras på hemsidan under Mina sidor. Du kan se och höra föreläsningarna t.o.m. tre veckor efter avslutad kurs.
Vill du endast köpa tillgång till inspelningarna? Se arr nr 251741.
LITTERATUR:
Burman, Anders & Lennerhed, Lena (red.), Sekelslut: idéhistoriska perspektiv på 1980- och 1990-talen, (2011), s. 10-133, 193-277.
Frängsmyr, Tore, Svensk idéhistoria: bildning och vetenskap under tusen år, del 2 (2000), s. 207-391.
Lennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i historien (2006), s. 135-228.
Liedman, Sven-Eric, Från Platon till demokratins kris (2020), s. 220-344.
Nordin, Svante, Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen 2017), s.491-589.
Olaison, Niklas (red.), Axplock ur idéhistorien, del 2 (2006), s.109-159.
Runeby, Nils (red.), Framstegets arvtagare (1998), s. 9-291.
Sellberg, Erland (red.), Den skapande staden: idéhistoriska miljöer, (2003), s. 309-465.
Det kan tillkomma texter enligt lärarens anvisning.