Höjdpunkter i matematikens historia
Merparten av den matematik som skrevs ned på grekiska för mer än tvåtusen år sedan har visat sig vara fullständigt korrekt. Motsvarande kan inte sägas om vare sig fysik, kemi, biologi eller medicin. Matematikens metoder har förstås utvecklats enormt, men med dagens ögon betraktat, nästan obegripligt långsamt. Vi berättar här om några av matematikens framsteg som skedde relativt långsamt, under hundratals år, men också om något som gick avsevärt snabbare.
Innehåll
13/2 Beräknade ytan på en sfär
Arkhimedes beräknade arean av en sfärisk kalott på ett mycket vackert sätt – giltigt än idag. Svaret kan uttryckas på två olika vis, varav det ena leder till en ytriktig kartprojektion. Som ett specialfall fick han också hela sfärens area. Han uttryckte det helt korrekt trots att symbolen pi ännu inte var uppfunnen.
20/2 Matematiker duellerar
År 1535 utmanade två matematiker i norra Italien varandra på duell om vem som var den skickligaste lösaren av den allmänna tredjegradsekvationen. Som preludium beskriver vi hur man kunde lösa andragradsekvationer alltsedan antiken – med hjälp av geometri, långt innan algebran uppfunnits.
27/2 Visst kan man dra roten ur negativa tal
Roten ur minus 1 upptäcktes redan på 1500-talet, men det tog nästan trehundra år innan matematikerna erkände dess matematiska existens och insåg den stora nyttan med rötter ur negativa tal. Det var först den store Carl Friedrich Gauss som stegvis introducerade det s.k. komplexa talplanet för matematiken.
6/3 Trigonometrins historia fylld av matematikens kändisar
Trigonometrin, som handlar om samband mellan vinklar och sidor i trianglar, växte fram ur astronomin under seklerna kring Kristi födelse. Den användes för att beräkna framtida kalenderhändelser som vår- och höstdagjämning och idag för bl.a. satellitnavigationssystem.
13/3 Analysens förlovade land
Euler, Gauss, Cauchy, Riemann och Weierstrass var några av de matematiker som upptäckte en helt ny del av matematiken. Det medförde både en mycket vacker teori och oerhört användbara praktiska resultat. Teorin kastade ett förklarande ljus över merparten av matematikens alla framsteg under trehundra år.
20/3 Einstein insåg fördelen med ny geometri
Albert Einstein införde både den speciella och den allmänna relativitetsteorin (ungefär år 1905 respektive 1915). Men hur många matematiker och teoretiska fysiker hade inte hjälpt till att förbereda vägen och jämnat marken före och samtidigt med Einstein?
Föreläsare Jockum Aniansson, tekn.dr, Kungliga Tekniska högskolan
Programansvarig Kristin Dahl
Fakta
- Arrangemangsnummer 231290
- Tillfällen 13 feb 2023 | 13:00-14:45 20 feb 2023 | 13:00-14:45 27 feb 2023 | 13:00-14:45 06 mars 2023 | 13:00-14:45 13 mars 2023 | 13:00-14:45 20 mars 2023 | 13:00-14:45
- Pris 750 kr
-
Antal platser 80Platser kvar Ja
-
Lokal ABF-husetRum PalmesalenAdress Sveavägen 41